Ladda ned 38 Förslag för ett digitalt Sverige i världsklass som pdf.
Den svenska techbranschen har sedan 1980-talet varit Sveriges tillväxtmotor. Med en omsättning som passerat 1000 miljarder kronor har sektorn nu gått om den traditionella basindustrin i betydelse för svensk ekonomi.
Sverige har länge legat i framkant gällande digital utveckling men mätningar visar att andra länder hinner i kapp och förbi Sverige. På sikt riskerar denna utveckling att urholka Sverige som välfärdsland när produktivitetsökningar och effektivitetsvinster uteblir för både näringsliv och offentlig sektor.
Vi behöver en ny stark tech-agenda som skapar förutsättningar för att morgondagens världsledande teknikutveckling ska ske i Sverige.
Här är TechAlliansens förslag för ett digitalt Sverige i världsklass.
En ny digitaliseringsstrategi
Det behövs en ny tech-agenda som är visionär och pekar ut en tydlig riktning. Förutsättningar behöver skapas för att morgondagens världsledande teknikutveckling och innovationer ska ske i Sverige och för att vi ska vara världsledande på användning, utveckling och tillämpning av ny teknik.
1. Gör som Finland – gå före andra EU-länder med ambitiösare mål och strategier. Det finns ingen anledning för Sverige att nöja sig med målsättningarna för genomsnittet i EU. Vi bör anta ännu ambitiösare målsättningar inom det digitala området inför 2030.
2. Nationell digital kraftsamling i form av ett nytt strategiskt program som tidigare föreslagits av svenska myndigheter.
3. Säkerställ att en ny digitaliseringsstrategi inkluderar mål om ökat upptag och användning av AI, moln, 5G, XR och big data — områden där Sverige ligger efter sina åtaganden i det digitala årtiondet.
Bygg en stark och säker datadriven ekonomi med AI i centrum
Tillgången till stora mängder data och molntjänster är en förutsättning för att använda AI. För att främja användningen av AI behövs fler branschövergripande initiativ som bygger på AI-teknik där fördelarna sträcker sig längre än till en enskild aktör eller bransch.
4. Staten måste visa ledarskap i AI-användningen. Genom en ansvarsfull användning av AI kan statlig förvaltning visa upp goda exempel på AI-användning och demonstrera dess många användningsområden.
5. Utvidga FoU-undantaget. Undanta nyanställningar som bidrar till ökat användande av datadrivna tjänster inom småföretag från arbetsgivaravgifter. Detta skulle främja investeringar i humankapital med mer långsiktiga effekter än enstaka teknikinvesteringar.
6. Skapa bättre förutsättningar för en datadriven ekonomi genom att stödja SME:s och offentlig sektors möjligheter att klassificera sin data.
7. Regeringen bör initiera en genomgång av tidigare erfarenheter från Sverige och andra länder samt tillsammans med näringslivet utveckla åtgärder för att stärka efterfrågan på digitalisering av den svenska ekonomin likt hem-PC-reformen stärkte hushållens efterfrågan på datorer och uppkoppling på 1990-talet.
8. Investera i datakapacitet för att möjliggöra för företag att bygga och träna egna AI-system.
9. Främja ett fritt och öppet flöde av trafiksäkerhetsrelaterad data. För att snabbt kunna utveckla viktiga mål i samhället som till exempel trafiksäkerheten är det nödvändigt att ha stora datamängder som täcker många olika scenarion.
10. Tydlig ambitionshöjning i den kommande svenska cybersäkerhetsstrategin i syfte att stävja hotbilden samt skydda civilsamhället och den privata sektorn. En sådan strategi bör omfatta cloud first, dataklassificering och ett nationellt stöd för offentlig upphandling av digitala lösningar, som bygger på tekniska krav och säkerhetskriterier.
11. Främja tillämpningen och utvecklingen av gemensamma tekniska standarder inom cybersäkerhetsområdet.
12. Prioritera fortsatt forskning inom AI, cybersäkerhet & resiliens samt halvledardesign.
Ökad datadelning inom offentlig sektor genom stärkt statlig styrning
Ökad digitalisering i offentlig sektor är en förutsättning för att möta samhällsbehoven. Tyvärr är Sverige bland de sämsta i klassen vad det gäller digitaliseringsgraden i offentlig sektor jämfört med andra OECD-länder. Svag central styrning i kombination med självständiga myndigheter och regioner gör att utvecklingen och användandet av gemensamma tjänster är låg.
13. En heltäckande API-gateway och en nationell digital plattform behövs som central punkt för att hantera data från olika myndigheter, säkerställa säkerheten och möjliggöra enkel och användbar delning.
14. Tydligare krav på offentlig sektor att förstå och klassificera sin data kombinerat med stöd till organisationerna inom den offentliga sektorn för att göra det.
15. Stärk styrningen av den digitala infrastrukturen inom offentlig sektor. Istället för att låsa in sig i föråldrade lösningar förespråkar vi en Cloud First-policy i likhet med andra EU-länder som exempelvis Finland. Molntjänster är centrala för AI-användning.
16. Regelverk behöver också möjliggöra för kommuner och regioner att utbyta information med varandra för att främja nya och effektiva lösningar inom vård, skola och omsorg.
Påskynda utbyggnadstakten av trådlösa tekniker, inklusive 5G
Sverige har historiskt legat i framkant gällande utbyggnad av digital infrastruktur men när det gäller 5G-täckningen har Sverige varit långsammare än konkurrerande länder. Starka nät i kombination med tekniker som AI och molntjänster möjliggör nya digitala tjänster, en grön uppkopplad industri och en uppkopplad välfärdssektor.
17. Ge alla delar av landet och alla företagsstorlekar tillgång till verklig 5G och testmöjligheter för att forska, utveckla och innovera i Sverige.
18. Överväg en investeringsvänlig, stabil och långsiktig strategi för spektrumallokering och licenser vid auktionering, licensförnyelse och årliga avgifter så att en avvägning görs mellan att öka statens intäkter och säkerställa att marknaden levererar täcknings- och kvalitetsmål.
Satsa på kompetensförsörjning och att attrahera talanger
Förändringskraften på arbetsmarknaden kommer att ställa höga krav på ett livslångt lärande där digitala färdigheter står i centrum. Det är därför bekymmersamt att Sverige har stor brist på den kompetens som är nödvändig i den digitala världen. Det gör det svårt för företag att etablera sig och verka i Sverige.
19. Smidigare regler för att anställa från utlandet. Försörjningskravet är ett problem och systemet att behöva ansöka på nytt vid interna jobbyten behöver ses över. Snabbare valideringar av utbildningar från utlandet är också centralt.
20. Sänk nivån för expertskatten och se över reglerna för expertkrav.
21. Ge Arbetsförmedlingen i uppdrag att kartlägga techbolagens utbildningar och arbetsmarknadsinsatser i syfte att inkludera dessa i det svenska systemet med arbetsförmedling och kommunala jobbmatchningar.
22. Se över hela utbildningssystemet för att öka kompetensen i hela samhället, till exempel inom lärar- och vårdutbildningar.
Enklare regler, förbättrat företagsklimat och mer pengar till forskning
Namnlös – 08 januari 2024 kl. 11.33.14
För att nästa generations techföretag ska växa fram i Sverige behövs ett attraktivt företagsklimat. För att vinna den globala kampen om investeringar måste Sverige erbjuda lika bra eller bättre villkor än andra länder. Långsiktiga och stabila förutsättningar som gör det enkelt att komma hit, starta företag och verka i det svenska samhället är en avgörande komponent för att företag ska skapas, etableras och växa i Sverige.
23. Lätta företagens regelbörda för att sänka de administrativa kostnaderna. Detta är en återkommande önskan från företag och entreprenörer. Regler är nödvändiga men behöver vara ändamålsenliga och genomtänkta.
24. Prioritera snabbare handläggning av ärenden och bättre kommunikation med näringslivet. En tydlig politisk vilja att förenkla och främja företagsutveckling är grundstenar i ett bra företagsklimat.
25. Satsa mer pengar på forskning. Vi behöver svensk forskning i framkant och staten kan spela en viktig roll genom att satsa på stöd till forskning för till exempel AI, avancerad digitalisering, cybersäkerhet & resiliens samt halvledardesign.
Stärk Sveriges röst i Bryssel och värna internationellt samarbete
Politikutvecklingen inom det digitala området sker i Bryssel. I en tid då protektionistiska krafter dominerar EU:s agenda är det helt avgörande att Sverige aktivt arbetar för en digitaliseringsagenda som präglas av öppenhet, innovation och konkurrenskraft.
26. Stärk Regeringskansliets EU-arbete genom ökade resurser som ger Regeringen möjlighet att arbeta proaktivt och hantera mängden lagförslag inom det digitala området.
27. Intensifiera arbetet med vilka prioriteringar Sverige vill driva inför nästa EU-kommission och Europaparlament.
28. Kontinuerligt involvera näringslivet i diskussioner. Tillsammans kan vi bygga en starkare svensk förhandlingsposition i Bryssel som i förlängningen bidrar till att stärka näringslivsklimatet i Sverige.
29. Bjud in näringslivet till samråd när EU-kommissionen presenterat sitt arbetsprogram för att på tidigt stadium identifiera svenska prioriteringar. Detta skulle möjliggöra proaktivt arbete med att bygga allianser och främja svenska intressen.
30. När EU-kommissionen presenterar ett lagförslag bör tjänstemän och politiker sträva efter att identifiera minst tre offensiva förhandlingsintressen för Sverige som vi vill att andra länder säger JA till.
31. Arbeta med att säkerställa allianser med andra medlemsstater för att få genomslag för den egna agendan. D9+ samarbetet bör ligga nära till hands att prioriteras högre – exempelvis genom högnivådeltagande från svensk sida och att utgöra en sammankallande kraft i konstellationen.
32. Genomför en samlad konsekvensbedömning av regleringen av digitala marknader inom EU, inklusive hur dessa regleringar eventuellt påverkar tillgången till ny teknik (t.ex. GDPR och de flera avbrotten i dataflöden mellan USA och EU). Kommissionens aviserade regellättnad om 20 procent främst riktas mot det digitala området där ökningen av regelbördan varit särskilt hög.
33. Ge beslutade EU-regler en möjlighet att ge effekt innan nya föreslås.
34. Inför ett dataflödestest när ny dataskyddslagstiftning antas på EU-nivå för att främja dataflöden. Dataflödet är en förutsättning för den digitala utvecklingen. Testets utgångspunkt är att hinder som syftar till att skydda den personliga integriteten ska utformas på ett sätt som är minst restriktivt för dataflödena.
35. Anta en ny inre marknadsstrategi som utgår från de små och medelstora företagen. Att säkerställa att ”tänka småskaligt först”-principen genomsyrar lagstiftningsprocessen från konsekvensutredning till implementering kommer att skapa förutsättningar för företagens innovation och internationella expansion.
36. Sverige bör verka för ett starkt och öppet EU som står upp för multilateralism och samarbete med andra globala partners.
37. Stärka det transatlantiska samarbetet. Vägen till en stark, konkurrenskraftig och resilient inre marknad går genom ett nära transatlantiskt samarbete som skapar möjligheter för företag att skala upp och innovera på båda sidor Atlanten.
38. EU måste intensifiera sina partnerskap med globala allierade inom högteknologiska sektorer för att säkerställa att vi tar del av tekniska framsteg. Detta är viktigt för att bibehålla våra företags och industriers konkurrenskraft.
